första skoldagen

LIKABEHANDLINGSPLAN 2011/12
Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Estniska Skolans vision:
Estniska Skolan skall vara en trygg skola där alla har möjlighet att lära och utvecklas.

Vår vision utgår från vår värdegrund

Alla har rätt till kunskap
Alla i skolan har rätt att bli bemötta med hänsyn och respekt
Alla i skolan har rätt till en lugn och stimulerande miljö
Alla i skolan har rätt att känna sig trygga
Alla i skolan har rätt att trivas och utveckla goda kamratrelationer

Bakgrund
Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbete av två regelverk:
* Diskrimineringslagen
* Kapitel 6 i skollagen
Lagtexterna har till ändamål att motverka diskriminering/kränkande behandling och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter.

Diskriminering - Trakasserier
Diskriminering är när skolan som institution på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med de sju diskrimineringsgrunderna som är:
* Kön
* Etnisk tillhörighet
* Religion eller annan trosuppfattning
* Funktionshinder
* Sexuell läggning
* Könsöverskridande identitet eller uttryck
* Ålder

Trakasserier är när individer kränker och det är kopplat till de sju diskrimi-neringsgrunderna.
Kränkande behandlingar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera.
Det kan äga rum i alla miljöer, när som helst. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande.

Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar.

Kränkande behandling/Mobbning
Kränkande behandling kan exempelvis vara:
* fysiska ( slag och knuffar)
* verbala ( hot, svordomar, öknamn)
* psykosociala ( utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
* texter och bilder ( teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika webbcommunities).

Definition av mobbning som skolan använder sig av är:
”När en eller fler elever utsätter en individ för negativa handlingar under en viss tid och en maktobalans föreligger.” (Olweus; 1998)

OBSERVERA!
Befogade tillsägelser
Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för klassen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven ifråga kan uppleva det som kränkande.

Rapporteringsskyldighet
Personal som i sitt arbete uppmärksammar situationer som ovan nämnts eller är tveksamma om sådan situation har inträffat ska utan dröjsmål kontakta rektor och lämna en skriftlig händelserapport. Rektor har i sin tur ansvar för att vid behov göra en anmälan enligt rutiner som gäller.

Estniska skolans åtgärdande arbete
KOMPIS-teamet (Kamrat-Omsorg-Mys-Påverkan-Insikt-Samverkan)
Skolans KOMPIS-team består av undervisande lärare knutna till skolans alla stadier och representanter från skolledning och elevhälsoteamet. Teamet har regelbundna, protokollför-da möten.

Arbetsprocess
Likabehandlingsprocessen sträcker sig från jan-dec. KOMPIS- teamet ansvarar för att arbetsgången följs.

Augusti: Uppdatering av Likabehandlingsplan.

September: KOMPIS-teamet presenterar sig för samtli-ga klasser. Genomgång av Likabehandlingsplan och Värdegrund med ele-ver och föräldrar.

November
1. Likabehandlingsenkät,
2. Kartläggning av fysisk miljö
3. samtal med elever/ grupper mm.

November/december:
1. KOMPIS-teamet analyserar.
2. Föräldra/elev/pedagoggrupp (G9) träffas, tar fram nya tidsbestämda, konkreta mål samt ansvarig.
3. Uppdatera Likabehandlingsplanen

Januari: Implementering av ny Likabehandlingsplan.

Maj/juni: Avstämning av Likabehandlingsplan.

När elev kränker elev
* Ett ärende kommer till KOMPIS- teamet. Ärendet kan fångas upp av teamets med-lemmar, presenteras av elever, lärare, skolpersonal eller föräldrar.
* Kartläggning inleds.
* KOMPIS- teamet diskuterar om vilka åtgärder som ska vidtas och om/när vårdnadshavare bör kontaktas.
* Händelserapport skrivs och arkiveras i Likabehandlingspärmen. Vid behov upprättas en handlingsplan.
* Uppföljning dokumenteras löpande under KOMPIS-team möten.
Om förbättring inte sker:
* Ansvaret förs över till Elevhälsoteamet.
* Vårdnadshavare kallas till elevvårdskonferens.

När vuxen kränker elev
* All personal är enligt skollagen skyldig att informera rektor vid misstanke om kränkning av vuxen/elev.
* Så snart ansvarig rektor fått muntlig information eller händelserapport inlämnad om att vuxen kränkt elev eller kränkning kan ha inträffat, är rektor skyldig enligt lag att utreda uppgifterna på organisations-, grupp-, och individnivå.

Förebyggande arbete 2011/2012
Alla elever ska ha tillgång till samtalsgrupper där värde-grundsfrågor och social kompetens diskuteras
* När: löpande och vid behov
* Ansvariga: klasslärare / mentorer

På Estniska skolan finns det alltid rastvärdar ute på rasterna.
* När: alla raster
* Ansvarig: studierektor och biträdande rektor

Alla klasser har klassråd där vi bland annat tar upp värde-grundsfrågor
* När: 1 gång i månaden eller vid behov
* Ansvarig: klasslärare / mentorer

Eleverna svarar på skolans Likabehandlingsenkät
* När: en gång per läsår (november)
* Ansvarig: KOMPIS - teamet

Kartläggning utifrån Likabehandlingsenkäterna
* När: november/ december, tid avsätts innan jul!
* Ansvarig: KOMPIS - teamet

Kartläggningen diskuteras på en AL-träff så att enheten tillsammans diskuterar vilka frågor som bör prioriteras föl-jande år. G9- gruppen får också utifrån enkäten diskutera fram prioritetsområden. KOMPIS-teamet sammanställer Likabehandlingsplanen utifrån det som kommit fram.
* När: i anslutning till kartläggningen av Likabehand-lingsenkäterna.
* Ansvarig: rektor, KOMPIS-teamet

Utbildning i kompensatoriska hjälpmedel
* När: vid behov
* Ansvarig: specialpedagog

Pedagoger beslutar om klassrumsplaceringar och grupp-indelningar vid organiserad verksamhet såsom idrott, fri-luftsdagar, grupparbeten etc.
* När: hela läsåret
* Ansvarig: all personal på skolan
Frågor kring likabehandlingsarbetet tas upp i skolans elev- och föräldraenkät.

Främjande arbete 2011/2012
Rastvärdsschemat skall stå som en post på respektive lärares schema för att öka dess vikt och värde. Schemat följs upp med jämna mellanrum.
* Ansvar: Piia Paljak Särlefalk
* Utvärdering: juni 2012

Under uppstartsveckan i augusti 2011 ska alla ämneslärare och klasslärare gå igenom sin läsårsplanering och se hur och när de olika diskrimineringsgrunderna kan tas upp i undervisningen. Samplanering behöver göras så att var klass får ta del av alla diskrimineringsgrunder.
* Ansvar: alla
* Utvärdering: december 2011

Svenska som andraspråks-undervisningen (SVA) skall få utökat fokus i skolans arbetslag under läsåret. Personalen får fortbildning i språkpedagogiskt arbetssätt 19/8 2011. Under läsåret får var klass handledning och stött-ning i detta område.
* Ansvar: Leane Riiser.
* Utvärdering: juni 2012
.
Estniska Skolans värdegrund gås igenom och diskuteras i var klass under första skolveckan ht 2011.
* Ansvar: alla klasslärare/mentorer.

Skolans elevråd och klassråd är viktiga forum för trivsel- och delaktighetsfrågor för skolans elever. Därför behöver arbetet planeras och schemaläggas i god tid.
Struktur och schemaläggning under första skolmånaden.
* Ansvar: Lasse Sund, Laine Laks Sivertun, Piia Paljak Särlefalk
* Utvärdering: juni 2012

Skolans antimobbningsteam KOMPIS presenterar sitt ar-bete i var klass första skolmånaden.Teamet har en kontaktlåda – KOMPIS-lådan - där eleverna kan lämna medde-landen. Maria Kamarik följer klasserna F – 3 specifikt och har regelbundna samtal med elever/ elevgrupper om trivsel och trygghet.Teamet har en schemalagd tid en gång i veck-an för möten.
* Ansvar: KOMPIS-teamet

Skolans elevhälsoteam förändrar sin sammanträdesstruktur med utökat samarbete med skolhälsovården och biträdan-de rektor på Eklövet för att öka framförhållning/uppföljning av elever i behov av särskilt stöd.
* Ansvar: Laine Laks Sivertun

Referenser:
Skolverket: Allmänna råd och kommentarer ( 2009)
DO, BEO m fl: Förebygga diskriminering och kränkande behandling – Främja likabehandling
Universitetskurs: Mobbning, kränkande behandling och diskriminering-skolpraktik och forskningsperspektiv (10p)

Sammanställt av KOMPIS-teamet 2011/2012:
Maria Kamarik
Patrik Slimane
Laine Laks Sivertun
Piia Paljak Särlefalk


1. Nu efteråt - hur tycker du att undervisningen var på Estniska Skolan?

2. Hur mycket kontakt har du idag med dina klasskamrater från Estniska Skolan?

picJag tycker undervisningen var väldigt bra på Estniska Skolan. Duktiga, engagerade lärare i så gott som alla ämnen vi hade.
När jag började gymnasiet märkte jag på en gång att jag hade mycket bättre koll på historia, sam, språk, ja det mesta, än vad de absolut flesta andra hade där. Faktiskt så var det ofta så att vi inte ens kom upp i samma "nivå" i 1a, 2a eller t.om. 3e ring som vi hade gjort i 8an eller 9an i Estniska, i vissa ämnen. Och då gick jag ändå på ett "bra" gymnasium. (Östra Real)
Dessutom var ju vår klass, precis som alla andra klasser, liten, vilket ju gjorde att lärarna dels kunde hjälpa en när det behövdes, och dels att dom kunde hålla koll på en så att det var ordning och reda i klassrummet.

Jag håller fortfarande kontakten med många från tiden på Estniska, faktiskt är det så att jag lärde känna många, ja de flesta, av mina bästa polare idag i Estniska.
Vi brukar alltid snacka om tiden på Estniska och det märks att den tiden har satt sina spår i oss alla, på ett bra sätt.

William, gick ut skolan 2000


 

ESTNISKA SKOLAN I STOCKHOLM Svartmangatan 20-22 S-11129 Stockholm Tel: +46 8 412 60 20 Fax: +46 412 60 21 E-mail: exp@estniskaskolan.se